Inlägg

Experimentet

Britsens blankpolerade metall isar mot min bara hud. Ren och steril som allting annat här, trots att jag aldrig sett någon städa. Jag har inte ens sett en annan människa här sedan jag kom hit. Kan det vara fyra år? Tiden här flyter samman i en indistinkt dimma av exakt likadana dagar.
Jag är fastspänd kring vrister och handleder, trots att det egentligen inte behövs. Vart ska jag fly? Det finns ändå ingenstans att ta vägen, inga vägar ut.
När jag var ny här utforskade jag varje centimeter av anläggningens kala väggar och spartanska rum. Jag hittade ingenting, inte ens en skarv i de perfekt släta väggarna som avslöjar en gömd utgång. Så vitt jag vet kan jag lika gärna ha blivit teleporterad in här lika gärna som något annat. En datorröst avbryter mina tankegångar.

"Inleder test nummer 211".

Det börjar ticka och surra omkring mig när maskineri kommer i rörelse, men där jag ligger kan jag inte se någonting. Jag vet ändå vad som väntar. Det förbryllar mig att den dator…